MissDawa

Återigen så lyckas jag få mig sårad. För varje gång jag orkar ta mig upp igen så faller jag dubbelt så hårt. Börjar tvivla på mitt val åter igen. Kanske borde jag ha låtit det vara, Men det kan bli så mycket bättre. Jag vet det. Det finns så mycket mer att hämta. Varför låter jag mig trilla dit igen? Det är kanske det enda sättet jag känner till. Måste bryta denna onda cirkel på något sätt. Jag kan bättre, har gjort bättre. Men när ska jag någonsin lära mig, Dags att hitta någonting nytt att le för. Någonting nytt som ger mig styrka att orka ta mig upp på morgonen, och det illa kvickt. Annars kommer jag gå in ivägen igen. Inte en gång till. Det klara jag inte igen. Lord give me back my hope. Panaagan -mo !!!! Haun !!! Masou -pan !!!