Frightened
Rädsla...
Har tänkt länge på att jag vill ha min egen lägenhet. Har bott ensam tidigare så det skulle inte vara några problem att flytta. Vet hur det är och så. Men vill inte lämna papa ensamen.
När jag andvänt det som ett argument så får jag ständigt samma svar.
"Ja men din papa är en vuxen människa"
"Han kan ta hand om sig"
"Inte ska du stanna pga av honom"
Om ni bara visst hur ont det gör i mig när jag får dom svaren. Ja jag vet att han e en vuxen människa. Men nej han kan inte riktigt ta hand om sig själv.
Som imorse, vaknade av att det small ordentligt i köket, hörde papa försöka säga någonting, men det blev bara ett gurgel. Det bara knöt sig i bröstet, hjärtat i magen, vad fan har hänt?
Springer ur sängen in i köket. Möts av att papa ligger i sitt egna blod, var blod över nästan hela köksgolvet. Han hade fått ett anfall, hade tok för lågt socker.
Hur ska man beskriva det när en människa som har diabetse får för högt eller lågt socker så krampar? kroppen. Hela kroppen rör sig helt okontrollerat. Som att alla muskler lever sitt egna liv. vart så rädd, för jag vet inte riktigt vad man ska göra när det händer.
Fuck....
Hatar detta, efter ett tag så kunde papa resa sig upp i alla fall. Ansiktet var trasigt, läpparna spräkta, näsan, ögonbrynen. När man tittar på hans ansikte så är det helt blått, sprängda blodkärl. Allt. Det gör så ont i hjärtat, vad hade hänt om jag inte varit hemma?
Minns att sist det hände så var ingen hemma. Papa fick åka till akuten för att sy 8 stygn i ansiktet. Hade blivit djupa hak. Usch vill inte tänka på tanken.
Cant help it I am a daddys little girl. Mahal na mahal kita <3<3<3
