MissDawa

Väntar på tåget... Tittar ut genom fönstret, hoppas på att ingen ser. Ser tårana som sakta rinner längs min kind... Kan inte fatta att min älskling, min Puppiy åker på måndag. Fan! Trodde inte att det skulle ta så hårt på mig. Länge sen jag kände mig så ensamen, lämnad. Helt otroligt samma jävla äckliga känsla som när det var som värst mellan mig och Mr.Mahal.... Min bättre hälft, en del av mig lämnar mig. Life sure is a bitch